Vad behöver man tänka på som aktieägare?

Som aktieägare har du massor av rättigheter men nästan inga skyldigheter. Här har vi samlat matnyttig kunskap för dig som är eller vill bli aktieägare.

Olika aktier ger olika makt

Ett och samma företag kan ha olika slags aktier. De olika slagen skiljer man åt genom att lägga till en bokstav efter företagsnamnet. Du kan exempelvis köpa H&M A-aktier eller H&M B-aktier. I andra, mer ovanliga, fall står valet mellan en A- och en C-aktie, som i exemplet Industrivärden A och Industrivärden C.

Skillnaden mellan A- och B-aktierna består i hur många röster aktieägaren har på årsstämman. Äger du en A-aktie väger din röst nästan alltid tio gånger tyngre än om du äger en B- eller C-aktie. En A-aktie är ofta värd en röst, medan B- eller C-aktier är värda en tiondels röst.

Att olika aktier har olika många röster är något som inte finns i alla länder. Aktiebolag som bildas idag i Sverige får fortfarande skapa aktier med olika röststyrka, men bara med röstskillnaden 1:10. Tidigare kunde skillnaden vara exempelvis 1:1 000, vilket innebar att en A-aktie hade en röst och B- eller C-aktien hade en tusendels röst.

Olika röststyrka för olika aktier handlar om makt. A- och B- eller C-aktier kommer till när ägarna till ett företag behöver få in nytt aktiekapital, men inte vill släppa makten över företaget. Man ger då ut aktier med en tiondels röststyrka. På så vis kan man fortsätta bestämma över företaget och dess framtid, trots att mer pengar och fler ägare kommit in.

Det kan vara svårt att veta vilken aktie du ska köpa i bolag som har både A- och B- eller C-aktier. För det mesta är det bättre att köpa B- eller C-aktier. Det är ofta mer handel i dessa aktier, eftersom de ägs av små aktieägare som köper och säljer oftare. De stora aktieägarna som vill ha makt över bolaget äger röststarka A-aktier som de inte köper och säljer lika ofta. Det innebär att det kan vara lite handel i A-aktien. Lite handel, så kallad dålig likviditet, är negativt eftersom det kan vara svårt att köpa och sälja aktier till ett bra pris om få aktier köps och säljs.

I tidningarnas börslistor kan du se vilken aktie det handlas mest med genom att jämföra omsättningen för A- och B- eller C-aktierna.

Rätt till mycket

Du har massor av rättigheter när du direktäger aktier, det vill säga när du själv köper aktien. När du köper aktien indirekt genom att spara i en fond gäller andra rättigheter.

Rätt att sälja när du vill

Du kan när som helst sälja dina aktier, bara du hittar en köpare. Du är alltså inte bunden att fortsätta vara ägare under någon viss tidsperiod.

Delta på årsstämman

Företagets årsmöte, som kallas årsstämma, är öppen för alla aktieägare. Där presenteras det ekonomiska resultatet för föregående år, styrelsen väljs och man fattar beslut om företagets aktieutdelning.

Årsstämman är en chans för dig som aktieägare att träffa dem som styr företaget och få rösta på de förslag som styrelsen och ibland andra aktieägare lägger fram. Det ger dig en möjlighet att påverka företagets framtid. Den som äger flest aktier har mest att säga till om på en årsstämma. Men alla har rätt att ställa sig upp och tala för sin sak. På så sätt kan även små aktieägare försöka övertyga de större om att rösta för ett förslag, och få igenom sin vilja om hur bolaget ska styras.

Vinsten blir utdelning

Om det företag du äger aktier i har gjort vinst kan årsstämman välja att dela ut delar av vinsten till aktieägarna. Så här går det till:

- Företaget gör efter varje år en årsredovisning. I årsredovisningen sammanfattas alla inkomster och utgifter under året som gått. Dessutom berättar företaget för det mesta vilka planer som finns inför framtiden.
- Om företaget har gjort vinst lägger styrelsen fram ett förslag på hur vinsten ska användas. Hur man använder vinsten beror på vilka planer som finns och hur det ekonomiska läget i företaget ser ut.
- Finns det planer på stora investeringar under kommande år kan styrelsen föreslå att vinsten ska sparas i företaget, så att den kan användas till att bygga ut verksamheten.
- Om inga stora investeringar ska göras eller om det finns pengar över efter att man lagt undan för investeringar, kan styrelsen föreslå att delar av vinsten delas ut till aktieägarna.
- På årsstämman röstar aktieägarna antingen igenom det förslag som styrelsen lagt eller alternativa förslag som kommer fram på stämman.
- Företaget betalar utdelning till dig för varje aktie du äger.

Information en rättighet

För att kunna hålla koll på hur företaget du investerat i faktiskt utvecklas har du som aktieägare rätt att få tillgång till information. Företag på börsen måste därför rapportera om det ekonomiska läget varje kvartal och dessutom producera den utförliga årsredovisningen som presenteras på årsstämman.

Förtur när företaget förändras

När ett företag behöver storsatsa och få in nya pengar säljer man ofta ut fler aktier än vad som redan finns. För de befintliga aktieägarna innebär det att deras aktier kommer att representera en mindre del av företaget efter att de nya aktierna sålts. Ju fler aktier, desto mindre del av företaget representerar varje aktie. Därför har befintliga aktieägare ofta förtur till att köpa de nya aktierna eller till att vara med när något annat händer med aktierna i ett företag.

Inga skyldigheter – nästan

Som aktieägare har du inga skyldigheter gentemot det företag du köper aktier i. Du behöver inte betala företagets skulder, trots att du får del av dess vinster. Du behöver inte vara med och bestämma om företagets framtid, trots att du har rätt att göra det. Du kan köpa en aktie och inte tänka mer på den förrän den dag du säljer den.

Nästan. Du har som sagt inga skyldigheter gentemot företaget, men du har skyldigheter gentemot staten. Aktieägare måste redovisa sina aktieinnehav, utdelningar och de vinster som gjorts vid försäljning av aktier. Aktieinnehav och utdelningar registreras automatiskt av Euroclear, men vinsterna måste du själv rapportera in till Skatteverket. Det gör du via inkomstdeklarationen de år du sålt aktier.

Du betalar 30 procent skatt på den vinst du gör när du säljer aktier. Gör du förluster får du kvitta dem mot dina vinster.

30 procent skatt gäller även för aktieutdelningar, men skatten är redan dragen när du får pengarna utbetalda till ditt konto och du behöver inte räkna ut själv i din deklaration hur mycket utdelningar du fått, det rapporteras in till Skatteverket av din bank eller fondkommissionär.

Idag kan du få stor hjälp av din mäklare med att deklarera dina aktieaffärer. Genom en så kallad K4-tjänst som vissa mäklare erbjuder kan du få deklarationspapperen förifyllda och färdiga för ditt godkännande, i stället för att du själv ska göra alla uträkningar. K4-tjänsten underlättar ditt liv som aktiesparare.

Ett alternativ till att deklarera och skatta för varje affär är en så kallad kapitalförsäkring. I en kapitalförsäkring gör du affärer utan att rapportera in varken vinster eller förluster till Skatteverket. I stället för skatt på dina vinster betalar du en årlig avkastningsskatt som är 27 procent av föregående års genomsnittliga statslåneränta. Fördelen med en kapitalförsäkring är förstås enkelheten, för dig som köper och säljer mycket. Nackdelen är att du måste betala skatt oavsett om du gör vinst eller förlust. Aktiesparar du på lång sikt utan att köpa och sälja mycket är alternativet kapitalförsäkring inte lika intressant.

Vem äger aktierna?

I början av 2011 ägde 1,9 miljoner svenskar aktier direkt i enskilda företag, enligt Euroclear. Det innebär att mer än en femtedel av alla svenskar någon gång har tagit beslutet att köpa aktier i ett specifikt bolag.

Men det är inte bara privatpersoner som äger aktier på börsen. Även företag och institutioner ser nyttan av att investera på börsen. På 1960-talet ägde privatpersoner runt 70 procent av den svenska börsens totala värde. Sedan dess har privatpersonernas andel i direktägda aktier minskat och idag ligger den på knappt 14 procent.

Resten av aktierna på börsen ägs av institutioner och företag. Dessa kan vara exempelvis investmentbolag, som investerar i andra bolag, eller stiftelser som förvaltar pengar där avkastningen ska gå till forskning eller välgörenhet. En mycket viktig ägargrupp är fondbolagen som investerar pengar åt de privatpersoner som valt att spara i en aktiefond i stället för direkt i aktier.

En ägargrupp som blivit allt viktigare är de utländska ägarna. 1979 stod utländska ägare för ungefär 4 procent av börsvärdet. Idag ägs nästan var tredje aktie av en utländsk ägare.

Krav på stora ägare

Vem som äger ett företag kan vara avgörande både för företagets framtid och hur dess aktiekurs utvecklas. För aktieägare finns det ett intresse av att veta hur andra aktieägare agerar. Därför finns det idag lagar om att stora ägare i aktiebolag på börsen måste offentliggöra sina aktieaffärer när deras ägande passerar vissa nivåer.

Den första nivån är 5 procent. När en ägare köper aktier så att den äger 5 procent av aktiekapitalet eller har 5 procent av rösterna måste detta anmälas till den statliga myndigheten Finansinspektionen som har i uppdrag att övervaka finansmarknaden. Dessutom ska nyheten offentliggöras via ett pressmeddelande. Det ger andra aktieägare möjlighet att agera.

Tror du att de nya ägarna kommer att påverka det företag du äger aktier i på ett positivt sätt så behåller du förstås ditt innehav. Annars har du möjlighet att sälja dina aktier. Den här typen av meddelanden till marknaden och Finansinspektionen om ändrade ägarförhållanden kallas uppflaggning. Uppflaggningsplikten gäller inte bara när ägandet eller röststyrkan passerar 5 procent, utan även när gränserna 10, 15, 20, 25 och 30 procent passeras, sedan vid 50, 66 2/3 och 90 procent.

Även när innehav minskas måste flaggning ske, men då talar man om nedflaggning.

Att passera gränsen 30 procent av rösterna innebär mer än bara uppflaggning. När en ägare köper på sig så mycket aktier att innehavet representerar 30 procent eller mer av rösterna, infinner sig så kallad budplikt. Det innebär att ägaren inom fyra veckor måste erbjuda sig att köpa alla andra aktieägares aktier. Den nya storägaren måste erbjuda sig att köpa hela företaget.

Budplikten kom till som ett skydd för små aktieägare. När ägarförhållanden drastiskt förändras blir ett företags hela förutsättningar annorlunda. Det ska därför inte vara möjligt för ett företag att köpa stora delar av ett annat företag utan att resterande aktieägare ges en möjlighet att sälja av sina innehav.

Ännu en viktig gräns är när en ägare passerar 50 procent av rösterna eller kapitalet. Då kan det ägda bolaget göras till ett dotterbolag.

När en ägare passerar 90 procent av kapitalet kan ägaren tvinga de resterande aktieägarna att lösa in sina aktier.

Förändringar i aktien

När ett företag ger ut aktier för att få in mer kapital kallas det för en emission. Det finns flera olika sätt att göra emissioner på.

Utspädning med nyemission

Nyemission innebär att aktieägarna skjuter till nytt kapital till företaget i utbyte mot nya aktier. Genom emissionen ökar aktiekapitalet och antalet aktier. Vid en nyemission sker en så kallad utspädning. Om fler aktier tillkommer innebär det att de befintliga aktierna representerar en mindre del av företaget. Det innebär ofta att värdet på de befintliga aktierna sjunker.

Om du som aktieägare erbjuds att vara med på en nyemission ställs du inför frågan om du vill satsa mer pengar i företaget. Du får teckningsrätter, vilket ger dig rätt att köpa de nya aktierna som ges ut.

När ett företag gör en nyemission använder man sig av en sifferkod som visar hur många nya aktier som skapas för varje gammal. Nyemission 1:2 innebär att du får köpa en ny aktie om du äger två gamla, fem nya om du äger tio gamla och så vidare.

Emissionskursen, det vill säga priset på de nya aktierna, är alltid lägre än det pris man får betala för aktierna på börsen, ofta mellan 50 och 70 procent av den aktuella aktiekursen. Det beror på att erbjudandet om nyemissionen gäller under en längre tid. Företaget vill försäkra sig om att aktiekursen på börsen inte sjunker under emissionskursen så länge erbjudandet gäller. Om man kan köpa aktierna billigare på börsen kommer ingen att vilja köpa de nya aktierna.

Som aktieägare får du teckningsrätter, ett värdepapper som ger dig rätten att teckna de nya aktierna. Teckningsrätten kan du sälja vidare till någon annan om du själv inte vill utnyttja den.

När du ska välja om du vill köpa fler aktier vid en nyemission eller sälja dina teckningsrätter ska du tänka som vid vilket aktieköp som helst. Tecknar du fler aktier investerar du mer pengar. Det innebär att du vill satsa mer pengar i företaget för att du tror på det. Bara framtiden kan utvisa om det bästa är att stå utanför eller att satsa.

Fondemissionen flyttar kapital inom företaget

En fondemission innebär att en del av företagets eget kapital flyttas över till aktiekapitalet. Det egna kapitalet är bland annat sparade vinster och andra fonder som finns i företaget. Dessa kan delas ut till ägarna om årsstämman vill det. Genom att kapitalet flyttas knyts det hårdare till företaget och kan inte lämna företaget genom att delas ut.

En fondemission skapar ett stabilare företag som har en större buffert att ta av i dåliga tider. Därför görs ofta fondemissioner i samband med att företag ska låna pengar, för att ge långivare garantier för att de pengar som finns i företaget kommer att finnas kvar i framtiden.

Fondemission är okomplicerat eftersom aktieägarna inte behöver tillföra några nya pengar. I stället skapas nya aktier av det kapital man flyttar. Är du aktieägare blir du tilldelad nya aktier. Eftersom antalet aktier ökar blir värdet per aktie lägre, men det sammanlagda värdet på dina aktier förblir detsamma.

Splittar delar eller slår ihop aktier

En splitt innebär att antalet aktier i företaget ökar, i övrigt ändras ingenting. Precis som vid en fondemission behöver inte aktieägaren skjuta till mer pengar. Anledningen till att företag genomför en splitt är ofta att aktien blivit så dyr att den nått en psykologisk gräns där investerare drar sig för att investera i företaget.

Precis som vid en nyemission använder man sig av sifferkoder för att förklara hur förhållandena i aktievärdet ändras. En splitt på 3:1 innebär att en aktie delas upp på tre. En aktie värd 600 kronor ersätts av tre nya aktier värda 200 kronor styck.

Ibland är förhållandet det motsatta, aktiekursen står så lågt att det sänder ut negativa signaler om att aktien är för billig. Sådana aktier kallas för frimärksaktier eftersom de inte kostar mer att köpa än ett frimärke. Företaget kan då göra en omvänd splitt för att minska antalet aktier. Den omvända splitten 1:3 innebär att tre aktier slås ihop till en. Är aktiekursen 2 kronor före splitten blir den 6 kronor efter splitten.

Återköp och inlösen

Ibland gör företag stora vinster, men har inga behov av att behålla pengarna för att göra nya investeringar. Då kan pengarna gå tillbaka till aktieägarna, även på andra sätt än genom en aktieutdelning. Metoden heter återköp och innebär att företaget med pengar ur den egna kassan köper tillbaka aktier från aktieägarna och makulerar dem. Antalet aktier i företaget minskar. Ofta märks ingen stor skillnad på aktiekursen, men den enskilde aktieägaren påverkas. Eftersom antalet aktier blir färre representerar varje aktie en större ägarandel i företaget. Det innebär att färre aktier ska dela på de vinster som görs och att aktieutdelningen per aktie ökar.

Samma resultat kan uppnås genom inlösen. Företaget genomför en splitt, där en av de nya aktierna blir en inlösenaktie som köps tillbaka av bolaget till ett förutbestämt pris.

Både inlösen och återköp medför skatteeffekter och måste deklareras i inkomst­deklarationen.